Åsikter

Ett nutidsfenomen har dykt upp. Jag har starka åsikter om det, så här får du, min ovetenskapliga subjektiva bedömning.

Arbetsförmedlingens satsning på personlig coach.

Jag startade mitt första företag för 24 år sedan, bokföring för småföretag. Sveriges framtid hänger på om vi kan få både stora och små företag att överleva, att klara sig igenom globala konjunktursvackor. Ska man stödja svenskt näringsliv, och därmed säkra jobben, gör man det bäst genom olika stimulansåtgärder till företagen, så att de kan anställa fler personer.

Det är ett grundläggande feltänk, om man inte satsar på att skapa arbetstillfällen, istället för personlig coacher som ska hjälpa de arbetslösa att få arbete. Vilka arbeten är det som de här arbetslösa ska söka? (Nu får ju visserligen 952 personer sin försörjning genom detta, men för min del tycker jag fördelningen verkar lite märklig? Nog borde det finnas fler områden som Sverige strategiskt satsar på?) Alltså, håller jag i grunden helt med Claes Petersson på Aftonbladet, att det är viktigt att ifrågasätta hela idén med jobbcoachning. Det är utmärkt att sätta fokus på detta. Jag förstår också att man väljer att skriva rubriker och inledningar som säljer, tyvärr är det ju så att torra tråkiga fakta säljer färre lösnummer än spekulationer och skandaler. Ansvaret bär vi tidningsköpare, vi har möjligheten att välja vad vi köper, och det som säljer Aftonbladet är skandalrubriker. Precis som i fenomenet Anna Anka, så skapar det en debatt, som annars inte hade funnits. Claes Petersson på Aftonbladet får använda sig av skandalrubriker för att sätta igång debatten. Så fungerar massmedia, och så fungerar det mänskliga psyket.

Jag saknar alltså åtgärder som underlättar för företagarna att anställa fler personer (med eller utan cv), dit får gärna en del av de 3 miljarderna gå!